LILO

Slackware.SE Wiki

[redigera] 7.1 LILO

Linux Loader eller LILO är den mest populära bootladdaren som används på Linux-system. Det är skapligt konfigureringsbart och kan lätt användas för att boota upp andra operativsystem.

Slackware Linux kommer med ett meny-driven konfigureringsverktyg som kallas liloconfig. Detta körs första gången under installeringsprocessen, men du kan anropa det vid ett senare tillfälle genom att skriva liloconfig i prompten.

LILO läser sina inställningar från filen /etc/lilo.conf(5). Den läses inte varje gång du bootar upp, men den läses istället varje gång du installerar LILO. LILO måste installeras om på bootsektorn varje gång du gjort någon konfigureringsändring. Många LILO-fel kommer ifrån att man gjort ändringar i lilo.conf och glömt att ominstallera lilo för att spara ändringarna. liloconfig kommer att hjälpa dig att bygga konfigurationsfilen så att du kan installera LILO för ditt system. Om du föredrar att modifiera /etc/lilo.conf för hand, kom ihåg att återinstallera LILO genom att skriva /sbin/lilo (som root) i prompten.

När du anropar liloconfig, så ser det ut så här:

Bild 7-1. liloconfig Bild:Http://www.slackbook.org/html/booting/setup-lilo-w.png

Om det är första gången du installerar LILO, så bör du välja simple. I annat fall kan du komma att märka att expert är snabbare, om du är van vid LILO och Linux. Välj simple för att påbörja konfigureringen.

Om din kärna är kompilerad med stöd för Kernel frame buffer så kommer liloconfig att fråga dig vilken upplösning du vill använda. Detta är upplösningen som också används av XFree86 frame buffer server. Om du inte vill att konsolen ska köras i ett särskilt videoläge, välj då normal som behåller standarden 80x25 textläge.

Nästa del av LILO-konfigurationen är att välja var du vill ha den installerad. Detta är kanske det viktigaste steget. Listan här under förklarar installationsplatserna.

Root

Det här valet installerar LILO i början av din Linux root partition. Det är det säkraste sättet om du har andra operativsystem på din dator. Det försäkrar att andra bootladdare inte skrivs över. Nackdelen är att LILO bara laddas härifrån om din Linux hårddisk är den första på systemet. Det är därför många väljer at skapa en väldigt liten /boot partition på den första disken i deras system. Detta låter kärnan och lila att bli installerade i början av hårddisken där LILO kan hitta dom. Tidigare versioner av LILO innehöll en mindre berömd skavank, känd som den "1024 cylinder begränsaren". LILO hade inte möjlighet att boot kärnor på partitioner över 1024:e cylindern. Nyare versioner av LILO har eleminerat detta problem.

Floppy

Denna metod är mer säker än den föregående. Den skapar bootdisketter som du kan använda för att boota upp ditt Linux system. Den sparar hela booten ifrån hårddisken, så du kan bara boota med denna diskett när du vill använda Slackware. Begränsningarna med denna metod är uppenbar. Om du tappar din bootdiskett, så får du lov att skapa en ny för att kunna boota upp ditt system.

MBR

Den här metoden använder du om Slackware är det enda operativ system på din dator, eller om du kommer att använda LILO för att välja mellan flertalet operativsystem på din dator. Denna metod är den mest föredragna för att installera LILO, och fungerar med nästan alla datorer.

Varning

Detta val kommer att skriva över alla andra bootladdare du har i MBR.

Efter att du valt var du vill installera, kommer liloconfig skriva konfigurations filen och installera LILO. Så är det. Om du väljer expert mode så kommer du att få en specialmeny. denna meny tillåter dig att trimma /etc/lilo.conf, lägga till andra operativsystem till din bootmeny. Expertmenyn ser ut så här:

Figure 7-2. liloconfig Expert Menu

Bild:Http://www.slackbook.org/html/booting/setup-lilo-expert-w.png

Vad än du har för system, så är det lätt att upprätta en fungerande bootladdare. liloconfig gör upprättandet mycket enkelt

Klart för någon att rätta felaktigheter.

Delvis korrigerad av swiperII

--Dartanjang 13 juli 2006 kl.16.27 (CEST)