Systemkrav
Slackware.SE Wiki
[redigera] 3.2 Systemkrav
En lätt slackware installation kräver, som minst följande:
Tabell 3-2. Systemkrav
Hardware Requirement Processor 586 RAM 32 MB Disk Space 1GB Media Drive 4x CD-ROM
Om du har en bootbar CD kommer du förmodligen inte att behöva en diskettenhet. Självklart står det i relation till om du inte har någon cdrom så behöver du en diskett för att göra en nätverksinstallation. Ett nätverkskort behövs för en NFS installation. Se sektionen NFS för med information.
Diskutrymmet som behövs är lite krångligt. Rekommendationen 1GB är vanligvis bra för en minimal installaion, men om du kör en full installation behöver du runt 2GB ledigt diskutrymme plus plats för dina personliga filer.. De flesta användare kör inte en full instakkation. Många kör faktiskt installationer som är så små att dom bara tar 100 MB diskutrymme.
Slackware kan installeras på system med mindre RAM, mindre hårddiskar och svagare processorer men gör man det behövs det lite rundsmörjning. Om du är uppe i lite arbete, ta en titt på filen LOWMEM.TXT i distributtionsträdet för några hjälpfulla tips.
3.2.1 Programindelningen
För enkelhetens anledning har Slackware historiskt varit indelat i mjukvaruserier. En gång i tiden kallades de "disk sets" eftersom de var designade för diskettbaserad installation, mjukvaraserierna används nu primärt för att kategorisera paketen som följer med i Slackware. Idag är inte diskettbaserad installation möjlig.
Följande är en kort beskrivning av varje mjukvaruserie.
Tabell 3-3. mjukvaruserier.
Series Contents
A Bassystemet innehåller nödvändig mjukvara för att komma igång och köra och har en texteditor och grundläggande
program för kommunikation.
AP Olika program som inte kräver X fönster system.
D Program utvecklingsverktyg. kompilerare, buggverktyd, interoreters och alla mansidor.
E GNU Emacs.
F FAQs, HOWTOs, och annan blandad dokumentation.
GNOME GNOME skrivbordsmiljö.
K Källkoden för Linux-kärnan
KDE KDE skrivbordsmiljö. En X miljö vilket delar mycket look-and-feel med MacOS och Windows. Qt biblioteket,
vilket KDE behöver, finns också med i denna serie.
KDEI Internationella paket för KDE skrivbord.
L Bibliotek. Dynamiskt länkade bibliotek som behövs för många andra program.
N Nätverksprogram. Demoner, mailprogram, telnet, newsläsare och så vidare
T teTeX dokument formaterings verktyg.
TCL Tool Command Language. Tk, TclX, och TkDesk.
X X Window System.
XAP X applikationer som inte är en del av majoriteten av skrivbordsmiljöer. (tex. Ghostscript, Netscape)
Y BSD konsolspel
3.2.2 Installationsmetoder
3.2.2.1 Floppy
En gång i tiden var det möjligt att installera Slackware Linux från disketter. Detta är inte längre möjligt då några enstaka program tar väldigt mycket plats. Installation från disketter är numera helt övergivet.
Så sent som i Slackware version 7.1 var partiell installation möjlig med disketter. Serien A och N kunde nästan helt installeras som ett bassystem för att installera resten av distributionen. Om du funderar på en diskettinstallation (typisk för äldre hårdvara) så är det rekommenderat att hitta något annat sätt, eller använda en äldre version av Slackware. Slackware 4.0 är fortfarande populär pga detta.
Vänligen notera att disketter fortfarande krävs för en CD-ROM installation om du inte har en bootbar CD, likaså för NFS installation.
3.2.2.2 CD-ROM
Om du har en bootbar CD, tillgängligt från den officiella uppsättningen publicerat av Slackware Linux, Inc. (se sektionen Skaffa Slackware), en CD-baserad installation är mycket enklare för dig. Om inte kommer du att behöva boota från disketter. Likaså om du har specialhårdvara som gör användandet av kärnan på CD:n till ett problem så kanske du behöver använda specialiserade disketter.
Från och med version 8.1 av Slackware används en ny metod för att skapa bootbara cd-skivor, vilket inte fungerar så bra med en del knäppa BIOS chips (värt att notera är att nästan alla Linux CD:s lider av dessa dagar). Om det är fallet, så rekommenderar vi att starta från en diskett.
Sektion 3.2.3 och sektion 3.2.5 ger information om att välja och skapa disketter man kan starta ifrån, om det skulle det vara nödvändigt.
3.2.2.3 NFS
NFS (Network File System) är ett sätt att göra filsystem tillgängliga för fjärrmaskiner. En NFS-installation låter dig installera Slackware från en annan dator på ditt nätverk. Maskinen som du installerar från måste vara konfigurerad att exportera Slackwares distributionsträd för den maskin du vill installera. Detta kräver självklart lite kunskap om NFS, vilket täcks i sektionen 5.6.
Det är möjligt att utföra en NFS installation via metoder såsom PLIP (över en parallellport), SLIP, och PPP (inte över en modemanslutning). Hur som helst, vi rekommenderar att använda ett nätverkskort om det finns. Efter allt, att installera ett operativsystem över parallellporten kommer att gå väldigt långsamt.
3.2.3 Startdiskett
Startdisketten är den disketten du startar ifrån för att påbörja installationen. Den innehåller en komprimerad kärnavbildning vilken används för att kontrollera hårdvaran under installationen. Därför behövs den väldigt mycket (såvida du inte bootar från en CD, som diskuterades i sektionen CD-ROM). Startdisketten ligger i katalogen bootdisks i distibutionsträdet.
Det finns fler Slackware bootdisketter än du kan skaka med en trumpinne (runt 16 st faktiskt). En komplett lista över startdisketter, med en beskrivning för varje är tillgänglig i Slackwares distributionsträd i filen bootdisks/readme.txt. Hur som helst, så kan de flesta använda bare.i (för IDE-enheter) eller scsi.s (för SCSI-enheter) bootdisk avbildningar.
Se sektion 3.2.6 för instruktioner på hur man skapar en disk från avbildning.
Efter booten kommer du att bli tillsagd att sätta i rootdisken. Vi rekommenderar att du följer instruktionerna.
3.2.4 Root Disk
Root-disketterna innehåller setupprogrammet och filsystemet som används under installationen. De är ett krav. Rootdisketternas avbildningar finns i katalogen rootdisks i distributionsträdet. Du måste skapa två rootdiskar från install.1 och install.2 avbildningarna. Här hittar du även network.dsk, pcmcia.dsk, rescue.dsk och sbootmgr.dsk.
3.2.5 Extra Diskett
En extra diskett behövs ifall du utför en NFS installation eller installerar ett system med PCMCIA-enheter. Extradisketterna finns i rootdisk-katalogen i distributionsträdet, med filnamnen network.dsk and pcmcia.dsk. Nyligen har andra extra diskar lagts till såsom rescue.dsk och sbootmgt.dsk. rescuedisk är en diskettrootavbildning som körs på en 4 MB RAM-enhet. Det följer med några grundläggande nätverksverktyg samt vi editorn för att snabbt kunna fixa rasade maskiner. sbootmgr.dsk används för att starta från andra enheter. Starta från den här disken om din startbara CD-spelare inte vill starta Slackwares CD. Den kommer att fråga dig efter olika saker att starta och kan erbjuda ett lätt sätt att gå runt buggiga BIOS.
Rootdisken kommer att instruera dig i användandet av extradisketterna när den öppnas.
3.2.6 Skapa disketterna
Så fort du valt en startdiskettsavbildning behöver du lägga den på en diskett. Processen skiljer sig lite beroende på vilket operativsystem du använder för att skapa disketterna. Om du kör Linux (eller något annat Unix-liknade OS) behöver du använde dd(1) kommandot. Föreställ dig att bare.i är din diskettavbildning och din diskettenhet är /dev/fd0, så är kommandot för att skapa disketten:
% dd if=bare.i of=/dev/fd0
Om du kör ett Microsoft OS behöver du använda RAWRITE.EXE, vilket är inkluderat i distributionsträdet i samma katalog som floppyavbildningarna. Åter igen föreställer du dig att bare.i är din avbildning och din diskettenhet är A:, öppna en DOS prompt och skriv följande:
C:\ rawrite a: bare.i
Klart, ej rättat.
Uppstädat lite av Gibbas 27 juni 2007 kl.20.12
--Dartanjang 19 juli 2006 kl.16.09 (CEST)
